Varför är potatisen så viktig för Ammarnäs? Varför odlar folket sina knölar i en backe? Ja, det kan man fråga sig, och snart får du svaret, om du läser vidare. Klart är att Potatisbacken funnits på bild i många geografiböcker jorden runt. Själv blev jag varse hur vida känd vår kulle var när två professorer klev ur sin taxi vid min stugby dagen före midsommar 2000.

Det var två välklädda damer i sina bästa år som ville komma till fjällen för att studera hur man kunde göra någonting av ingenting. Och frågan var inte ett skämt. Deras institutioner hemma i Australien ville ge råd till aboriginerna, hur de skulle kunna starta egna företag istället för att tappa meningen med livet. Något som var ett allvarligt problem.

Jennifer Onyx och Rosemary Leonard, så heter de, hade också sett bilder på Potatisbacken i sina skolböcker, redan som unga. Därför klev de av i vår by för att kunna se på Pärbacken. På det sättet blev det uppenbart för mig att vår moränkulle från istiden var känd – över hela världen. Men det viktigaste var inte kullen i sig, utan den skörd som den gav, varje år.

Nybyggarna som började med jordbruket i början på artonhundratalet sökte efter bra potatisland och den bördigaste jorden låg nära älven eller i svackorna. Men där kunde nattfrosten lägga sig till ro och nypa plantorna i bladen eller kanske helt förfrysa dem. Trots den fina jordmånen växte inte potatisplantan till sig som den skulle och blasten frös ibland redan i juli månad.

Klickar du på knappen här intill så kan ni följa med olika versioner av hur potatisen kom till Ammarnäs. AGVV tillåter sig att leka med sanningen – om nu denna verkligen går att hitta i berättelserna. Men faktum kvarstår, att odlingen i Potatisbacken har gamla rötter och att kullen gör att frosten halkar ned mot backens fot och att potatisblasten därför mycket sällan fryser.

Potatisbacken var pålitlig med att ge bönderna skörd av potatis varje år. Och tack vare den skörden kunde familjerna överleva och låta Ammarnäs bli en framgångsrik bondby i växtzon åtta. Trots ett arktiskt klimat växte det mat här redan 1840.

Så inom temat ”potatis” ryms frågor som överlevnad och företagande, meningen med livet och frågan om att kunna göra någonting av ingenting – eller åtminstone att sätta en knöl och få tjugo tillbaka.